släpp det...

Jag har en tanke i mitt huvud som jag desperat försöker använda som terapi på mig själv...

Släpp det, släpp det, släpp det, släpp det...

Men det går inte.

Släpp det, släpp det, släpp det, släpp det...


Men som sagt, det går inte.

Det som stör mig mest är att det inte varit en big deal förrens nu. Nej nu ljög jag. Du har alltid varit en big deal för mig. Tro det eller ej.

(jag gjorde ett försök där att inte blogga sönder mina känslor i ett par (en?) dar men det sket sig i stort sett på momangen. Vet inte ens om du läser min blogg längre so what the fuck liksom. Jag skiter i vilket... Lögn igen)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

vem fan är du:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

vad vill du?:

Trackback