huuuuga!
Med fler fånerier i huvudet än någonsin. Tanken på en till hemlig blogg rimmar inte så jäkla illa ändå. Jag har massor av tankar jag vill få ur mig i form av rå skrift på en ganska så publik blogg. Jag vill/orkar inte försvara och svara. De som läser kan tänkas vilja ha svar, svar som jag inte kan ge. Allt är bara ett jävla virrevarv av tankar. Tankar som äter upp mig inifrån. Är det så magsår kommer till? Var är då mitt? Såret borde vara i size med ett bowlingklot. Eller ett gapande godzilla-sår i ryggen, strax under mina skulderblad.
Lägg i lite mer skit och täpp igen när du ändå håller på.
Allt blandas till en jävla sörja, snart kan jag inte skilja på egen skit och andras.
Svarta tankar blev det i dag. But please, no worrie's.
It's just another regular black moment.
Caused by no one.
FEST hos mig på VALBORG!
underbart!!
Inte ens snön har lyckats dra ner mitt humör (trots att den suger purjo)
Jag kan inte påstå att jag är 100% nöjd men mycket saker har jag lärt mig sen jag var "liten" och drömmande.
Jag vet mer än väl mina egna brister och vågar i mångt och mycket stå för dom.
Jag vet varför jag fallit för de svin som passerat i mitt liv de senaste åren.
Jag vet vad jag kan göra för att shejpa upp mitt självförtroende.
Jag vet att jag faktiskt kan göra bort mig och ändå vara omtyckt.
Jag vet att jag kan hamna i osämja med vänner utan att det behöver resultera i en gigantisk cat fight.
Jag vet att jag inte behöver pappa för att klara av precis allt som fuckar upp sig i mitt liv (trots att han alltid ställer upp för mig vad det än gäller)
... shit, det här kan bli långt så jag låter resterna av det jag vet ligga kvar i mitt lilla huvud.
nog om de bra... Jag har jättesvårt att ta mig ur sängen på morgarna (nu igen). Det går i vågor.
Både i natt och igår natt har jag drömt riktigt sjuka drömmar.
nog om de bra... Jag har jättesvårt att ta mig ur sängen på morgarna (nu igen). Det går i vågor.
Både i natt och igår natt har jag drömt riktigt sjuka drömmar.
paus!
jag har tappat lusten.. jag känner mig utnyttjad.. Men det är väl bara göra som resten av den här falska världen - dra på ett rejält fejkat leende och låtsas som ingenting:.
HUR kan en människa bara kräva å kräva, och verkar inte skämmas för det när man väl säger ifrån. Det där är ord jag mer än gärna hjärntvättar mig själv med i stort sett varje dag. Jag tycker själv att jag är en äkta bitterfitta som inte roar någon annan än mina fiender-.
men att en människa inte har en enda tanke på andra..
- - - - - - - - - - - -
men att en människa inte har en enda tanke på andra..
- - - - - - - - - - - -
och... ops, nu gjorde jag det igen. Försökte förfula något fint. En komplimang ska man tacka för och inte förklara bort och gömma undan i ett dammigt hörn. Jag gick precis från stolt och glad till bitter och patetisk igen./
