tankar.
Om känslor kunde spränga en kropp så skulle jag utan tvekan ligga i tusentals små bitar. Jag vill borra hål i allt och göra processen kort. Men det går inte. Jag får stå för vad jag gör. Jag vet inte om jag gör rätt eller fel men en sak är säker, hellre lider jag själv än sårar någon annan när det gått för långt....och jag hatar falska människor.
/Överanalysera inget, det här handlar inte om DIG
